Ja idag va dagen jag väntat på i ett år, dagen då jag frågade "min man" vill du ha denna på dig och han nickar..

så på med selen på denna 174 cm gigant. 

ut på gården och han står som vanligt helt stilla medans jag hämtar sulkyn sätter på han den och sen kör!

Jag förstår hur jag kunde vara så vältränad under dom åren jag fick äran att ha ihop med han.

För så stark han är.

(nu kommer tårarna igen)

 

Men det är såååå stora glädje tårar jag fäller just nu för jag trodde faktiskt aldrig jag skulle få sitta bakom dig igen.

(hovbensfraktur)

Du är ju den som gav mig allt detta! Gården, tv/radio repotage, tränar/körlicens.styrkan att kunna träna även problemhästar

 

Och som jag sagt till alla som varit här, DEN hästen lämna mig ALDRIG- om jag så tvingas sälja gård o bil o allt men Anelka är den sista som lämnar mig!

Tack för allt du gett mig- gud vad jag är känslig just nu..

men det va en dejavu att få köra dig- så mkt utgifter för skadan, så lite tro, men nu bara hopp!

Det är vi nalle <3 <3

Nu kör vi!!!!!!!!!