Ja det är nog lika bra att skriva när man druckit ett gäng med öl och bla bla bla för annars blir fröken th så sentimental igen...
Torsdagen passerades i sorg av att Tjabbe så hastigt och oförberet lämnade oss- vilket som tog mig lite hårdare än vad jag trott det skulle göra..
men det är ju så att jag blev kär i han första gången jag såg honom och sa att han SKA jag ha ett föl efter, ja vad händer jag får tag i ett sto som ej blev dräktigt med Gobi.. sen efter många om och men ringer en fantastisk tjej från T-ryd och låter mig få låna hennes sto och ta ett föl efter min älskade Gobi.
Ja vad händer då- Göran vill inte köra upp med han till stoet, men efter många om och men igen så betalar jag han för att köra upp och så blir det *2 så dräktigheten är nu bekräftad.
Iallafall igår (fredag) körde jag och köpte en fin sk mosshjärtan krans med lite kulor och sånt på för att bege mig till Göran- utan hans vetenskap för jag ville säga hejdå till Tjabbe, när jag kommer dit ser jag då att en grävmaskin håller på att gräva en stor grop och Tjabbe ligger vid sidan om...
Jag går fram och sätter mig framför honom, han som alltid brukar vara så arg och sur, bara låg där helt iskall och lät mig klappa honom.. han som grävde stängde av maskinen när han såg jag satte mig hos Tjabbe...
När jag reser mig upp och ska gå därifrån så ser jag Göran vid min bil, han börjar också gråta när han ser mitt hjärta som jag köpt, att det skulle ta hårt det visste jag men inte att det skulle svida såååå mkt att se Gobi bara ligga där, utan att hugga utan att va sur, bara va där, så kall och så tyst..
Göran frågade om jag ville lägga kransen hos Gobi i graven eller ovanpå men jag ville den skulle ligga med honom så han visste att jag fanns där, jag klippte bort en bit av hans man så nu kommer ALLTID den svarta "elaka" Motowns Gobi hänga i min sadel kammare....
Usch det var hemskt men samtidigt så valde jag själv att köra dit, jag ville ge han det avslut som han verkligen förtjänar.
Så du, fantastiska "Tjabbe" du finns alltid kvar hos mig och jag kommer bära ditt minne med mig för alltid!!
Blir det en liten pojke i Juni så kommer vi bära ditt namn vidare- det är det minsta vi kan göra för dig.
Åter igen- vila i frid
*Forever and for always...*
Ja det är nog lika bra att skriva när man druckit ett gäng med öl och bla bla bla för annars blir fröken th så sentimental igen...
Torsdagen passerades i sorg av att Tjabbe så hastigt och oförberet lämnade oss- vilket som tog mig lite hårdare än vad jag trott det skulle göra..
men det är ju så att jag blev kär i han första gången jag såg honom och sa att han SKA jag ha ett föl efter, ja vad händer jag får tag i ett sto som ej blev dräktigt med Gobi.. sen efter många om och men ringer en fantastisk tjej från T-ryd och låter mig få låna hennes sto och ta ett föl efter min älskade Gobi.
Ja vad händer då- Göran vill inte köra upp med han till stoet, men efter många om och men igen så betalar jag han för att köra upp och så blir det *2 så dräktigheten är nu bekräftad.
Iallafall igår (fredag) körde jag och köpte en fin sk mosshjärtan krans med lite kulor och sånt på för att bege mig till Göran- utan hans vetenskap för jag ville säga hejdå till Tjabbe, när jag kommer dit ser jag då att en grävmaskin håller på att gräva en stor grop och Tjabbe ligger vid sidan om...
Jag går fram och sätter mig framför honom, han som alltid brukar vara så arg och sur, bara låg där helt iskall och lät mig klappa honom.. han som grävde stängde av maskinen när han såg jag satte mig hos Tjabbe...
När jag reser mig upp och ska gå därifrån så ser jag Göran vid min bil, han börjar också gråta när han ser mitt hjärta som jag köpt, att det skulle ta hårt det visste jag men inte att det skulle svida såååå mkt att se Gobi bara ligga där, utan att hugga utan att va sur, bara va där, så kall och så tyst..
Göran frågade om jag ville lägga kransen hos Gobi i graven eller ovanpå men jag ville den skulle ligga med honom så han visste att jag fanns där, jag klippte bort en bit av hans man så nu kommer ALLTID den svarta "elaka" Motowns Gobi hänga i min sadel kammare....
Usch det var hemskt men samtidigt så valde jag själv att köra dit, jag ville ge han det avslut som han verkligen förtjänar.
Så du, fantastiska "Tjabbe" du finns alltid kvar hos mig och jag kommer bära ditt minne med mig för alltid!!
Blir det en liten pojke i Juni så kommer vi bära ditt namn vidare- det är det minsta vi kan göra för dig.
Åter igen- vila i frid
*Forever and for always...*